När jag önskar

När vi står där i januaris näst sista vinterpust och du erkänner och lovar, när jag gör mig liten och sårbar för att ge utrymme för ditt mod, när jag blåögt lyssnar till vartenda litet ord, varenda lång utdragen mening, när jag låter mig lugnas av din röst,när jag förstår, när jag nämner, när jag säger rakt ut att jag är rädd,  när jag önskar att det gick att drunkna i någon annan.

När du kysser mig och vi skiljs åt slänger jag en hel del av mina rädslor i soptunnan och somnar tryggt. Allt kommer bli bra nu, vi fortsätter härifrån, fortsätter skriva historia.

Men jag förstår vad de menar med att morgondagen är en ny dag. Man börjar om helt enkelt.